Neuropsykiatrisk utredning.
Testbeteende:
Hade inte så mkt ångest när hon gjorde det datoriserade testet som mäter uppmärksamhet, motorisk aktivitet och impulsivitet. Var lite nervös, men det lättade snart när hon påbörjade testet. Satt och vippade med benet en stor del av testet. Uppgav efteråt att hon höll på att somna, inte för att hon var trött, utan för att hon blev så uttråkad. Framstod som rastlös.
När vi gjorde begåvningstestet var E nervös och tyckte att uppgifterna såg svåra ut, men vid de första tillfället kunde hon med uppmuntran samla tankarna och svara rätt på många frågor. Var motoriskt rastlös, satt och vippade med benet under testningen.
Vid det andra tillfället av begåvningstestet var E självkritisk och kände sig dum. Verkade ge upp snabbt och kunde då inte utvecka sitt svar trots uppmuntran.
RESULTAT
Allmänbegåvning:
E's allmänbegåvning såsom mätt med WAIS-IV (Wechsler Adult Intelligence Scale) hamnar i den låga zonen, nära gränsen till den nedre normalzonen. Det är ingen signefikant skillnad på de verbala deltesten jämfört med de icke-verbala deltesten som mäter mer perceptuella och visuo-spatiala funktioner. Det är inga signigikanta skillnader mellan resultatet på ovanstående deltester och de som mäter arbetsminne respektive snabbhet.
Arbetsminne och snabbhet:
Resultatet på de deltest som mäter arbetsminne hamnar i den låga zonen, nära till den nedre normalzonen. Resultatet på de deltest som mäter snabbhet hamnar i den nedre normalzonen, nära gränsen till den låga zonen. Det är inga signifikanta skillnader mellan resultatet på de deltester som mäter arbetsminne och de som mäter snabbhet.
Uppmärksamhet, aktivitet och impulsivitet:
Det datoriserade testet QB-test mäter uppmärksamhet, aktivitet och impulsivitet. E var betydligt mer aktiv (rörde sig rastlöst) under testet än de flesta kvinnor i hennes ålder. Hon var ngt mer ouppmärksam, men inga tydliga tecken på svårigheter med uppmärksamhet framkom. Hon blev ngt mer fokuserad mot slutet. E uppvisade inte någon ökad impulsivitet under testet jämfört med kvinnor i hennes ålder.
Verbal inlärning och minne:
På Claeson-Dahls test för minne och inlärning har E gällande inlärning ett resultat klart under medel. Detta kan bero på koncentrationssvårigheter, men behöver inte göra det. Uppgiften är att memorera tio vanliga ord som testledaren läser upp tio gånger. E byter ordning på orden från gång till gång när hon återger dem, vilket tyder på svårigheter med att skapa en fungerande strategi för att minnas. E nämner också vid tre tillfällen ord som inte har varit med på listan, vilket är mycket ovanligt och kan vara ett tecken på svårighet med inlärning. E får också ett ganska lågt resultat gällande relention (att efter en halvtimme plocka fram orden ur minnet utan att få dem upplästa igen). Även detta kan ha med koncentrationssvårigheter att göra. När uppgiften är att peka ut orden i en mängd av andra ord, går det dock bra. Det visar att E har informationen i minnet, men kan ha vissa svårigheter att själv plocka fram den utan ledtrådar. Sista uppgiften är att svara på vilken ordning orden lästen upp i, E får här ett avvikande resultat - hon har svårt tt minnas vilken ordning orden kom i.
SAMMANFATTNING/SLUTSATSER
E vägde 1,5 kg när hon föddes två veckor för tidigt. Hon var mycket liten för gestationsåldern och fick ligga kuvös den första tiden. Hon har enligt egen uppgift haft svårigheter i skolqn, både med koncentrationen, rastlöshet och att förstå undervisningen. Enligt hennes bror har sådana svårigheter inte funnits. E rapporterar udag besvär med att koncentrera sig, med arbetsminnet och med att slutföra saker. Hon är rastlös i rummet och har svårt att sitta still. Dock är hon inte rörig i kontakten utan kan på ett adejvat sätt hålla en röd tråd i samtalet.
E's resultat på begåvningstestet WAIS-IV är lågt. Hon kan dock ha missat mycket i skolan och hon tror inte riktigt på sin förmåga och ger ibland upp lätt. Dessutom har hon sitt bästa resultat på ett deltest som mäter abstrakt logisk förmåga och som tyder på allmänbegåvning.
Återkommer med resten en annan dag.
/e.
Hade inte så mkt ångest när hon gjorde det datoriserade testet som mäter uppmärksamhet, motorisk aktivitet och impulsivitet. Var lite nervös, men det lättade snart när hon påbörjade testet. Satt och vippade med benet en stor del av testet. Uppgav efteråt att hon höll på att somna, inte för att hon var trött, utan för att hon blev så uttråkad. Framstod som rastlös.
När vi gjorde begåvningstestet var E nervös och tyckte att uppgifterna såg svåra ut, men vid de första tillfället kunde hon med uppmuntran samla tankarna och svara rätt på många frågor. Var motoriskt rastlös, satt och vippade med benet under testningen.
Vid det andra tillfället av begåvningstestet var E självkritisk och kände sig dum. Verkade ge upp snabbt och kunde då inte utvecka sitt svar trots uppmuntran.
RESULTAT
Allmänbegåvning:
E's allmänbegåvning såsom mätt med WAIS-IV (Wechsler Adult Intelligence Scale) hamnar i den låga zonen, nära gränsen till den nedre normalzonen. Det är ingen signefikant skillnad på de verbala deltesten jämfört med de icke-verbala deltesten som mäter mer perceptuella och visuo-spatiala funktioner. Det är inga signigikanta skillnader mellan resultatet på ovanstående deltester och de som mäter arbetsminne respektive snabbhet.
Arbetsminne och snabbhet:
Resultatet på de deltest som mäter arbetsminne hamnar i den låga zonen, nära till den nedre normalzonen. Resultatet på de deltest som mäter snabbhet hamnar i den nedre normalzonen, nära gränsen till den låga zonen. Det är inga signifikanta skillnader mellan resultatet på de deltester som mäter arbetsminne och de som mäter snabbhet.
Uppmärksamhet, aktivitet och impulsivitet:
Det datoriserade testet QB-test mäter uppmärksamhet, aktivitet och impulsivitet. E var betydligt mer aktiv (rörde sig rastlöst) under testet än de flesta kvinnor i hennes ålder. Hon var ngt mer ouppmärksam, men inga tydliga tecken på svårigheter med uppmärksamhet framkom. Hon blev ngt mer fokuserad mot slutet. E uppvisade inte någon ökad impulsivitet under testet jämfört med kvinnor i hennes ålder.
Verbal inlärning och minne:
På Claeson-Dahls test för minne och inlärning har E gällande inlärning ett resultat klart under medel. Detta kan bero på koncentrationssvårigheter, men behöver inte göra det. Uppgiften är att memorera tio vanliga ord som testledaren läser upp tio gånger. E byter ordning på orden från gång till gång när hon återger dem, vilket tyder på svårigheter med att skapa en fungerande strategi för att minnas. E nämner också vid tre tillfällen ord som inte har varit med på listan, vilket är mycket ovanligt och kan vara ett tecken på svårighet med inlärning. E får också ett ganska lågt resultat gällande relention (att efter en halvtimme plocka fram orden ur minnet utan att få dem upplästa igen). Även detta kan ha med koncentrationssvårigheter att göra. När uppgiften är att peka ut orden i en mängd av andra ord, går det dock bra. Det visar att E har informationen i minnet, men kan ha vissa svårigheter att själv plocka fram den utan ledtrådar. Sista uppgiften är att svara på vilken ordning orden lästen upp i, E får här ett avvikande resultat - hon har svårt tt minnas vilken ordning orden kom i.
SAMMANFATTNING/SLUTSATSER
E vägde 1,5 kg när hon föddes två veckor för tidigt. Hon var mycket liten för gestationsåldern och fick ligga kuvös den första tiden. Hon har enligt egen uppgift haft svårigheter i skolqn, både med koncentrationen, rastlöshet och att förstå undervisningen. Enligt hennes bror har sådana svårigheter inte funnits. E rapporterar udag besvär med att koncentrera sig, med arbetsminnet och med att slutföra saker. Hon är rastlös i rummet och har svårt att sitta still. Dock är hon inte rörig i kontakten utan kan på ett adejvat sätt hålla en röd tråd i samtalet.
E's resultat på begåvningstestet WAIS-IV är lågt. Hon kan dock ha missat mycket i skolan och hon tror inte riktigt på sin förmåga och ger ibland upp lätt. Dessutom har hon sitt bästa resultat på ett deltest som mäter abstrakt logisk förmåga och som tyder på allmänbegåvning.
Återkommer med resten en annan dag.
/e.
Kommentarer
Trackback
